Sangiovese är en av Italiens främsta druvsorter tillsammans med Nebbiolo. Vinerna från Toscana är kända över hela världen. Distrikt och orter som Chianti, Montalcino och Montepulciano har blivit berömda för just sina viner gjorda på druvan Sangiovese.
Fredrik Schelin har i ett antal intressanta artiklar uppmärksammat viner från Toscana. Dessa viner är huvudsakligen baserade på Sangiovese. Jag vill med denna artikel visa att det även finns mycket bra viner gjorda på Sangiovese från andra delar av Italien än Toscana.

Sangiovese finns i ett antal varianter eller kloner. Man har till dags dato funnit 14 olika kloner där Brunello är den mest kända. Druvans ursprung är höljt lite i dunkel men var känd redan på 1500-talet. Sangiovese förekommer framförallt i de mellersta delarna av Italien i regionerna Toscana och Emilia-Romagna. Dessa två regioner ligger bredvid varandra avdelade av bergsryggen Apenninerna.   I Sverige har framförallt Sangiovese från Chianti och Brunello från Montalcino fått uppmärksamhet. Under 1970-talet slog de då billiga och för oss svenskar exotiska Chianti vinerna igenom på Systembolaget med sina bastflaskor med sin karakteristiska form. Många hem hade då en bastflaska med ett nedstucket stearinljus i. Idag är det väl framförallt Brunello viner från Montalcino som anses vara de bästa vinerna från Toscana.

I Emilia-Romagna finns det även en del riktigt bra viner gjorda på druvan Sangiovese di Romagna som är en nära kusin till sangiovesedruvan i Toscana. Tyvärr har viner från denna region inte fått sin förtjänta uppmärksamhet. Det finns en gammal uppfattning att just regionen Emilia-Romagna inte har några bra viner trots att regionen tillhör Italiens charkuteri- och ost bod. Parmesan, parmaskinka och balsamico-vinäger är väl känt av alla svenskar. Skulle en matregion som Emilia-Romagna inte ha vin till alla sina gastronomiska delikatesser? Nej givetvis har de det. Det är bara det att producenterna har vaknat sent med sina kvalitetsambitioner och de är rent ut sagt dåliga på att marknadsföra sig. Jag har under de senaste åren besökt en hel del producenter i området och det finns en hel del pärlor att finna här. Priserna är generellt lägre än i Toscana men det kan förklaras av att vinhusen är okända. Historiskt gjorde man misstaget att koncentrera vinerna när syftet var att höja kvaliteten. Till detta ekfatslagrade man vinerna för länge. Detta resulterade i syltiga och obalanserade viner som smakade ekplanka. Givetvis inget som en kräsen internationell vinpublik uppskattade. Idag har vinproducenterna i Emilia-Romagna mer och mer lämnat denna trista väg. Så den som söker kan finna en liten skatt med kvalitetsviner hos skickliga producenter.

I vinbibeln Gambero Rosso, ”den röda räkan”, har framförallt två vinproducenter uppmärksammats under många år. Drei Doná och Fattoria Zerbina. Dessa två odlare har under många år stått för de främsta vinerna i regionen. Men bakom dem kommer fler och fler yngre vinmakare som flyttar fram sina positioner för varje år.

Jag besökte i februari i år den årliga provningen av regionens viner, Vini ad Arte. Provningen sker i Faenza som ligger några mil söder om Bologna och är känt för sitt porslin. Det hela går av stapeln i stadens förnämliga museum för just porslinet. Bara porslinet är värt en egen resa.

Många producenter frågar mig varför inga svenska importörer hör av sig och importerar deras viner. De hör av andra italienska vinproducenter att svenskarna älskar italienska viner. Jag tror att det framförallt beror på att det kan vara svårt att sälja ett vin från ett för oss svenskar okänt vinområde. Det försvåras ytterligare av att Toscana med sin Sangiovese är så känt och uppskattat i Sverige. Mitt råd är att besöka Emilia-Romagna inte bara för dess högstående gastronomi utan även för sina viner. Men planera er resa så att ni besöker kvalitetsproducenter för det finns som inom alla vinregioner en stor spridning av kvaliteten.