*section*Doften är det sinne som är starkast länkat till vårt minne. Vem har inte på ett ögonblick blivit förflyttad till mormors kök vid en plötsligt förbipasserande doft?*section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section*1*section*http://cloud.dinvinguide.se/wp-content/uploads/2017/04/img_2710.jpg*section**row*Äntligen. Så vackert Sverige är i sin sommarskrud av blommande syren, kaprifol och nyponros.

Men det är långt ifrån bara doftintryck av blommor och örter som väller över oss på sommaren. Även spännande dofter av nyutsprungen bokskog, saltstänkt tång, dunkande båtmotor, blöt asfalt, rykande grill och daggfuktig tältduk gör sig påminda.

Doften är det sinne som är starkast länkat till vårt minne. Vem har inte på ett ögonblick blivit förflyttad till mormors kök vid en plötsligt förbipasserande doft?

Mycket av vinupplevelsen sitter i näsan. Utan tillgång till våra doftreceptorer (som vid förkylning, då smakar maten ju blahablaha) kan vi “bara” känna det tungan erbjuder; sött, salt, beskt, surt, umami samt dryckens fyllighet och strävhet. Kanske inte så bara förstås.

Vin har många olika dofter. Ibland sådana vi inte alls associerar med dryck. Det krävs ett öppet sinne att prova vin då det mycket väl kan dofta charkuterier, diesel eller yllekofta.

Genom att bygga upp ett doftbibliotek och veta vad pastrami, salvia, buxbom eller krita doftar har man bättre förutsättning att definiera de olika “estrar” som stiger upp ur glaset.

Det är bra med ett vinglas med tulpanform som leder upp dofterna till näsan. Bra är också att snurra på glaset för att skicka upp en virvelvind av dofter till vårt förnäma luktorgan.  Dra sedan in aromerna rejält ett antal gånger. Det blir enormt mycket tydligare vilken karaktär vinet har på detta sätt.

Nedan ett par favoritviner “up close and personal”- med förklaring till vad det doftar, och varför. Spring och köp, sniffa, sörpla och njut!

Vad doftar det?*section**section**section**section**section**section**section**section**row*

Wolf Blass Eaglehawk Chardonnay 2016, artikelnummer 16443, 69:-

Druva: Chardonnay
Ursprung: Australien, South Eastern Australia
Denna druva är känd för att vara ganska neutral i karaktären. Detta inbjuder till ytterligare doft- och smaker till exempel exfatslagring eller odling i jordmån som ger tydligt avtryck i vinet. Australien innebär sol och värme och mognare druvor än i ett svalt klimat som till exempel franska Bourgogne. Man riskerar sällan att förlora sin skörd p.g.a. kyla, väta eller angrepp. Detta reflekterar självklart prislappen. Det soliga klimatet ger tropiska toner i vinet. Nektarin, gula äpplen, inlagda gula plommon – dessa aromer kommer från chardonnaydruvan, då den fått ordentligt med sol och värme. Syran i vinet är något avrundad på grund av druvornas mognad. Fylligheten kommer till viss mån från druvan, men en hel del även från ekfaten. Smörkolatonerna kommer också från de lätt rostade ekfaten. Ek är optimalt till att lagra dryck då det är hårt, tungt och motståndskraftigt mot röta och angrepp. När ekfat rostas bildas vanillin som sedan ger karaktär åt vinet av vanilj eller fudge. Eftersmaken är kort, vilket brukar vara tydligt i viner i de lägre prissegmenten. De är helt enkelt mindre komplexa.

Torrt vitt fylligt vin med inslag av lätt rostade fat och toner av nektarin, gula äpplen, inlagda gula plommon samt smörkola. Kort eftersmak. Saftigt, balanserat med en väldigt balanserad prislapp. Drick till fisk, fågel eller ljust kött-gärna med svamp eller skirat smör som tillbehör.

 

 

 

Couvent des Jacobins Bourgogne Rouge 2014, artikelnummer 5283, 149:-

Druva: Pinot Noir

Ursprung: Frankrike, Bourgogne
Detta är en stor producent och Louis Jadot gör många olika och många gånger exklusiva viner men även vinerna i det lägre prissegmentet håller hög kvalitet. I detta lite tuffare klimat i norra Frankrike tampas vinbonden regelbundet med hagel, frost, regn och angrepp av olika slag. Vissa år har det hänt att mindre producenter förlorat hela sin skörd. Detta driver självklart upp prislappen. Pinot noir som druva är dessutom klurig och svårodlad. Den har tunt skal och då färgen sitter här blir vinerna mer “genomskinliga” och får också en lättare munkänsla. Det svalare klimatet ger hög syra i vinerna och frisk bärighet.  Dock finns kännbar strävhet både från druvan och från lagringen. Druvan pinot noir ger viner med karaktär av röda bär som hallon, jordgubb, smultron, röda körsbär och lingon. Kryddigheten kommer till viss del från druvan som ibland också ger animaliska toner (chark, bacon) men mestadels från de lite hårdare rostade ekfaten som här ger toner av muskot och kanel. Vinet lagras 9-16 månader på ekfat, varav ca 30% nya fat. Är ekfaten nya avger de mycket mer strävhet och rostad, kryddig karaktär åt vinet än om de återanvänds. Vinet har bra koncentration och lång eftersmak vilket reflekterar den högre prislappen och hantverket.

Vinet har ljus rubinröd färg och ren klingande frukt med karaktär av hallon, tranbär, körsbär samt kryddiga toner av muskot och kanel. Det är medelfylligt med hög syra, kännbar men inlindad strävhet och fint djup med lång eftersmak och fatkaraktär. Serveras sval till gås, grillad kyckling, konfiterad anka eller wallenbergare med skirat smör och lingon.

 *section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section*1*section*http://cloud.dinvinguide.se/wp-content/uploads/2016/06/jordgubbar_fintfat.jpg*section**row*De olika druvorna har i sig olika karaktär. Dofter och smaker som kommer från den specifika druvan kallas för primära aromer. 
Exempel: Druvan shiraz doftar fruktigt av mörka bär såsom björnbär och har ofta animaliska inslag av läder eller bacon samt en pepprig eftersmak som känns tydligt på tungan.

Karaktär i vinet som kommer av vinmakningen, till exempel från ekfatslagring, kallas sekundära aromer.
Exempel: Vita ekfatslagrade viner blir fylligare och får toner av smörkola, popcorn eller skirat smör. Röda viner får ökad strävhet och karaktär av rostat kaffe, mörk choklad, ceder eller eneträ. Detta beror på hårdare rostningsgrad på ekfat som man använder till röda viner. (Även vid jäsningen utvecklas olika doft- och smakämnen som varierar beroende på typ av jäst, temperatur och längd på jäsningen etc.)

Utvecklade toner i ett lagrat vin beror på ålder och oxidationsprocessen. Dessa kallas för tertiära aromer.
Exempel: Vinet doftar bokna äpplen, äppelskrutt, karameliserat socker, multna löv,tryffel eller svampskog. Detta beror alltså på att vinet utvecklas i flaskan och mognar. Till sist blir vinet vinäger eller helt enkelt dåligt.*section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section*