Hösten är i antågande och då är det dags att leta fram godsaker som passar säsongen. Ett område som gör mycket vin som jag återkommer till höst efter höst är Rhône. Området ligger i områdena kring floden Rhône som även sträcker sig in i Schweiz.

Namnet “Rhône” ska komma från latinets Rhodanus, som i sin tur kommer från hur grekerna som levde i kolonin Massalia (Marseille) tolkade de lokala namnet på floden som ska ha varit Rodo eller Roto vilket betyder “det som rullar”, vilket i sin tur var en vanlig keltisk benämning på floder i allmänhet. Jag tycker uttrycket “det som rullar” passar väl in på Rhône-vinerna också, åtminstone de röda som liksom rullar in i gommen med en flodvåg av smaker.

Appellationen heter Côtes-du-Rhône och delas i regel in i två delar, norra och södra Rhône. Majoriteten av vinerna är röda, omkring 90-95%, men det görs också en del riktigt bra vitt. Vi hittar kraftfulla syrahviner, kryddiga vita viognierbaserade viner och kraftfulla vita på marsanne och roussanne samt söta aromatiska muscatviner. Mina absoluta Rhône-favoriter görs på berget Hermitage där man gör såväl fantastiska röda som vita viner. Condrieu är också värt att hålla ögon öppna efter om man söker bra intressant vitt vin från Rhône. Andra intressanta områden är välkända Chateauneuf-du-Pape och de kanske lite mindre kända Saint Joseph samt Crozes-Hermitage, där de två senare ofta erbjuder bra viner till lite lägre priser.

Idag är det Crozes-Hermitage AOC som är aktuellt. Det är ett av Rhône-dalens största distrikt (AOC), det är drygt 1 200 hektar stort. Det ligger i norra Rhone kring just berget Hermitage. Här finner man två riktigt bra vinmakare i far och son Graillot. Pappan Alain Graillot är nog mest känd och har gjort bra viner under många år i Crozes-Hermitage under eget namn, men sonen Maxime Gralliot kommer inte långt efter. Han driver sedan 2004 vingården Domaine des Lises och gör ett mycket trevligt Crozes-Hermitage och ett riktigt bra Saint Joseph från en vingård i Saint Jean de Muzols.

I helgen öppnade jag en 2011 Equis Crozes-Hermitage från Domaine des Lises. På bolaget säljs för närvarande årgång 2012. Vinet är gjort på 100 % syrah. Vinet kommer från en vingård om cirka 6 ha i den sydöstra delen av Crozes Hermitage och får ligga ett år på franska ekfat samt i betongtankar (cirka 50/50), innan det buteljeras.

När en far och son gör viner i samma distrikt är det kul att jämföra dem. Bägge gör mycket trevliga viner, där Alains viner är lite elegantare och lite mer tillbakalutade och passar bättre för lagring medan Maximes är mer expressiva och fruktdrivna och mer ett vin för att dricka inom ett par år. En skillnad förutom vingårdsläget mellan vinerna är att Maxime avstjälkar sina druvor och att en del av vinet får ligga i betongtank, annars lagras de på samma plats och bägge använder ekfat som tidigare använts i bourgogne. Man kan kanske säga att  ungdomens iver och framåtanda respektive livserfarenhetens lugn och mognad återspeglas i vinerna.

2011 Equis Crozes-Hermitage Domaine des Lises

Vinet är fräscht, ungdomligt och med fint fruktigt anslag som möts av mjuka tanniner och en kryddig eftersmak. Här finns inslag av svarta vinbär, björnbär och mogna plommon, inslag av söt lakrits, en lätt rökighet, en hint av läder och i avslutet vit- och svartpeppar samt torkade örter. Men det finns också en hint av jordgubbar och hallon som ger vinet en extra dimension. Tillsammans skapar detta ett ganska rättframt vin med som kommer emot en med en mjuk värme och viss kraft men samtidigt med viss elegans och en fin syra som ger en illusion av lätthet.

Det här är ett häftigt vin, välgjort och i perfekt balans. Det ett vin som kanske bör lagras för länge då den där flörtiga fruktigheten och ungdomligheten är det som verkligen får det att vattnas i munnen. Mycket bra!

Lite senare i höst kommer jag åka till den södra delen av Rhône, rättare sagt Châteauneuf-du-Pape och på onsdag kommer ytterligare ett tips på ett riktigt ett bra Rhône-vin så det blir mer om Rhône inom kort.

Magnus Reuterdahl