Riesling förknippas nog för många med blå nunnor, svarta torn och kattformade flaskor. Katter är väldigt trevligt, men jag lovar att riesling är mycket mer än så. Jag började själv min vinbana med många uppdruckna blå flaskor som sedan hamnade i bokhyllan. Vilka dammsamlare! Sakta men säkert upptäcke jag den andra sidan av både Tyskland och riesling. Den riktiga sidan. Den som är torr, frisk och elegant.

Druvan är den mest odlade i landet och formar sig efter de olika vindistrikten. Detta är några av de mest kända:

Rheingau, är en av de mer nordliga områdena och därmed svalt. Känt för producenter som Georg Breuer, Kloster Eberbach, Schloss Johannisberg, Robert Weil och Johaness Leitz med flera. Stilen här är ofta stram, väldigt torr och krispig.

Mosel, vars vingårdar ligger längs med sluttningarna utefter floden Mosel är känt för sina halvtorra viner. Här produceras även torr riesling, alla med hög syra och mycket mineralitet. Leta efter Heymann-Löwenstein, Dr Pauly-Bergweiler, Fritz Haag och Willi Schaefer för goda Mosel-smaker.

Rheinhessen, var länge förknippat med just kattviner och bulk. Idag gör man några av landets bästa rieslingviner, från bland annat producenter som Keller, Wittman, Wagner-Stempel och Gunderloch. Stilen här är rätt fyllig med fin frukt.

Nahe, ligger i sydästra Tyskland. Här framställs eleganta rieslingviner, med fin frukt och bra syra. Leta efter Dönnhoff, Schäfer-Fröhlich och Emrich-Schönleber.

Pfalz, ligger i södra Tyskland och är en varm del. Resultatet blir rätt rika och fylliga viner med smaker av gula stenfrukter och sol. Några favoriter här är bland annat Von Winning, Basserman-Jordan, A Christmann, Dr Bürklin-Wolf, Reichsrat von Buhl och Philipp Kuhn.

 *section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section*1*section*http://cloud.dinvinguide.se/wp-content/uploads/2016/06/img_5055.jpg*section**row*Efter Tyskland är det dags att upptäcka riesling från andra länder. Österrike är också en stor producent av riesling, som landar på andra plats efter landets inhemska druva grüner veltliner. Alsace i Frankrike är ett annat område, som alltid gjort klassisk riesling men med lite mer fetma och rondör än grannländerna. Prova vinerna från Bestheim, Bott Geyl, Comtes d’Isenbourg, Trimbach och Engel för ursprungtypisk Alsace riesling.

Riesling anpassar sig som sagt efter jordmån och klimat. Därför odlas den även på hela andra breddgrader än Europa.

Prova gärna riesling från Australien. Där blir den ofta mycket frisk och får smaker av lime och citronskal. Ta gärna en titt på Nya Zeelands viner också.

På andra sidan jordklotet, i Chile, går det också att smaka på citrusstinn riesling.

Nu när vi vet vad glaset innehåller, vad ska vi då ha på tallriken? Även om riesling doftar både vår och sommar, så tycker jag man kan dricka vinet året om.

När vårens primörer anländer, som sparris och andra fina grönsaker; servera riesling till! På sommaren; prova till all typ av rökt fisk eller hämtsushin som avnjuts på bryggan eller i parken. Framåt hösten, blir det mer rejäl mat på tallriken. Kanske korvar, som i en choucroute; den proteinrika och traditionella rätten från Alsace med surkål bland annat. Besöker du Österrike, finns det en stor chans att du får en wienerschnitzel med ett rejält glas riesling.

Skulle du mot all odds, köpa på dig för mycket riesling, misströsta inte. Riesling är en av de allra bästa vinerna för lagring. Den höga syra och ett lågt ph-värde är a och o för lagring och precis så är en riesling uppbyggd. Med andra ord, drick riesling när som helst under året. Eller spara för att fina rieslingstunder i framtiden. Det finns alltid ett tillfälle för en av världen bästa druvor.*section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section*